Med formell omsorg menas offentlig vÄrd- och omsorgsinsatser som oftast kommuner, landsting eller privatrÀttsliga företag pÄ entreprenad utför. Med informell omsorg menar man anhörigomsorg som motsvarar insatser vid lÄngvariga hjÀlpbehov och frivilliga insatser som innebÀr oavlönade arbetsuppgifter som man sjÀlv vÀljer att göra. Denna uppsats undersöker ifall variablerna kön, Älder, utbildning, anstÀllning, inkomst, bostadsort samt barn i hemmet kan associeras med svenska individers utförande av informell omsorg av förÀldrar eller svÀrförÀldrar. Resultatet visar att om man har en hög utbildning sÄ minskar sannolikheten för att man utför informell omsorg pÄ sina förÀldrar/svÀrförÀldrar. NÄgot som ocksÄ minskar sannolikheten Àr om du har fler Àn ett barn under 18 Är i hemmet, vilket kan ses som logiskt dÄ barn krÀver mycket tid.

Syftet med denna uppsats Àr att studera informell omsorg bland Àldre personer i Sverige. Med informell omsorg avses omsorg som inte utförs av den skattefinansierade Àldreomsorgen eller bestÄr av köpta tjÀnster i hemmet. Informell omsorg definieras i denna uppsats som sÄdan omsorg som utförs av anhöriga och andra nÀrstÄende utan ekonomisk ersÀttning. Tidigare studier visar att den informella omsorgen bland Àldre Àr mer omfattande Àn den formella. PÄ senare Är finns tendenser pÄ att den informella omsorgen ökat i omfattning, i takt med att den formella omsorgen minskat.

Utvecklingen i samhÀllet visar pÄ att allt mer kvalificerad vÄrd bedrivs i hemmet och detta stÀller nya krav pÄ de nÀrstÄende och professionella vÄrdgivarna.En förutsÀttning för vÄrd i hemmet Àr att det (oftast?) finns en nÀrvarande nÀrstÄende som kan delta i vÄrden. De nÀrstÄende har en central roll i vÄrdandet i samverkan med professionell vÄrdpersonal.Syftet med studien Àr att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av att vÄrda en cancersjuk make/maka i hemmet. Hur upplevs stödet frÄn professionell vÄrdpersonal? I studien har sex nÀrstÄende intervjuats och datamaterialet har analyserats utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys.I resultatet framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier som har betydelse för nÀrstÄendes upplevelser av att vÄrda samt stödet frÄn vÄrdpersonalen.

I samband med Ädelreformen i början pĂ„ 1990 talet blev det ett mer naturligt inslag i de Ă€ldres vardag att de flyttade till ett Ă„lderdomshem nĂ€r de kĂ€nde att det var anstrĂ€ngande att bo kvar i det egna hemmet. Idag sĂ€ger de flesta av landets kommunpolitiker att de Ă€ldre skall bo kvar hemma i det egna hemmet sĂ„ lĂ„ngt det gĂ„r med de insatser som den kommunala hemtjĂ€nsten kan erbjuda.Syftet med uppsatsen var att ta reda pĂ„ hur det kan upplevas att lĂ€mna det egna hemmet för att flytta in pĂ„ ett sĂ€rskilt boende.Metoden jag valde för att genomföra undersökningen var frĂ„gor via enkĂ€ter som jag tillsammans med informanten fyllde i för att fĂ„ sĂ„ tydliga och konkreta svar som möjligt. Varje informants svar analyserades utifrĂ„n de valda teorierna, adaptionsteorin samt symbolisk interaktionism.I resultatet framkom att mĂ„nga av de tillfrĂ„gade upplevde flytten som Ă„ngestfyllt, svĂ„rt, samt att det uppkom blandade kĂ€nslor, bĂ„de positiva och negativa. Vissa upplevde det Ă€ven glĂ€djefullt, samt att de kĂ€nde stor lĂ€ttnad..

VÄrt syfte med följande arbete Àr att undersöka pedagogernas upplevelse av och deras syn pÄ begreppen omsorg och kunskap i trÀningsskolan samt gymnasiesÀrskolan. Vi har valt en kvalitativ analysmetod och en fenomenologisk ansats dÄ vi söker upplevelser och tolkningar av mötet mellan elev och pedagog. Vi vill beskriva det som pedagogerna upplever som verklighet, vilket de i sin tur bygger sin verksamhet pÄ. Mönstret som trÀder fram i vÄr studie Àr att medvetenheten Àr stor bland pedagoger. SÄ lÀnge det finns en medvetenhet i utövandet av omsorg sÄ kan omsorg vara en metod som leder till kunskapsutveckling..

Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av utomhusaktiviteter hos personer över 75 Är som bor i det egna hemmet. För att besvara studiens syfte genomfördes 11 semistrukturerade intervjuer. Inklusionskriterier var att deltagarna i studien skulle vara över 75 Är, bo i det egna hemmet, ej ha kognitiva nedsÀttningar samt att de talade svenska. Data analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Göra som de gjort tidigare?, ?Fysisk miljö och Ärstider som begrÀnsande faktor? och ?Att vara delaktig och interagera med andra?.

Den palliativa vÄrden har som mÄl att utifrÄn ett helhetsperspektiv stödja patienten sÄ att denne har möjlighet att uppleva vÀlbefinnande livet ut. Att vÄrdas i det egna hemmet anses vara det bÀsta alternativet dÄ den bekanta omgivningen bevarar patientens sjÀlvkÀnsla och integritet. I ett patientperspektiv inkluderas Àven patientens nÀrstÄende. NÀr vÄrden bedrivs i det egna hemmet kan det medföra att de blir delaktiga i vÄrden. Denna situation kan vara omvÀlvande och förÀndrar nÀrstÄendes livssituation.

Nuförtiden blir hemsjukvÄrd allt mer vanligare för vÄrdtagare i livets slutskede. DÄ den sjuke vÄrdas i det egna hemmet kan anhöriga lÀttare följa med i sjukdomsförloppet. Vid vÄrdmöte mellan vÄrdtagare och professionel vÄrdare Àr det viktigt att vÄrdare Àr lyhörd och lyssnar pÄ vÄrdtagare. Den professionella vÄrdarens personlighet Àr viktig för att han/hon ska kunna sÀtta sig in i vÄrdtagarens situation. Med professionell vÄrdare menas att vÄrdaren ska ha sjÀlvkÀnnedom, empati och kunskap.

Nuförtiden blir hemsjukvÄrd allt mer vanligare för vÄrdtagare i livets slutskede. DÄ den sjuke vÄrdas i det egna hemmet kan anhöriga lÀttare följa med i sjukdomsförloppet. Vid vÄrdmöte mellan vÄrdtagare och professionel vÄrdare Àr det viktigt att vÄrdare Àr lyhörd och lyssnar pÄ vÄrdtagare. Den professionella vÄrdarens personlighet Àr viktig för att han/hon ska kunna sÀtta sig in i vÄrdtagarens situation. Med professionell vÄrdare menas att vÄrdaren ska ha sjÀlvkÀnnedom, empati och kunskap. Studiens syfte har varit att beskriva vÄrdmöte i den palliativa vÄrden mellan vÄrdtagare, dess anhöriga och professionella vÄrdare i det egna hemmet vid livets slutskede. Metoden var en litteraturöversikt, bestÄende av material frÄn databaserba Cinahl, Elin och Libris. Materialet bearbetades med en kombinerad manifest och latent innehÄllsanalys.

I denna studie studerar jag validering av reell kompetens i barnskötaryrket. Det innebÀr att jag undersöker vad som kan vara att ha ?omsorg om? en annan individ, genom att intervjua validerare, vilka Àr de som bedömer och validerar denna kompetens. De som blir validerade genom att deras kompetens blir bedömd har intervjuats om vad de uppfattar Àr att ha ?omsorg om? barn och unga.

Vi, Patricia Contreras och Sarah Ryberg, har i vÄr studie, Omsorg, fostran och lÀrande i teori och praktik, valt att genomföra vÄr undersökning pÄ fyra smÄbarnsavdelningar pÄ fyra förskolor i en storstad i södra Sverige. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om omsorg, fostran och lÀrande bildar en helhet pÄ dessa avdelningar, samt hur pedagoger-na tÀnker kring och arbetar med att skapa en miljö för smÄbarn dÀr omsorg, fostran och lÀrande skapar en helhet. Uppsatsen baseras pÄ frÄgorna: Hur gestaltar sig omsorg, fost-ran och lÀrande i den pedagogiska verksamheten pÄ fyra förskolor i en storstad? Och vad lÀgger pedagogen i begreppen omsorg, fostran och lÀrande? Metoderna för detta arbete har varit observationer och intervjuer av pedagoger pÄ avdelningarna. Arbetets teoretiska bakgrund baseras pÄ Daniel Sterns, Dion Sommers, Ingrid Pramling Samuelssons och Lev Vygotskijs teorier kring omsorg, fostran och lÀrande. Kapitel Resultat Àr en sammanstÀllning av empiri och teori.

Att som anhörig vÄrda och leva tillsammans med en person döende i cancer som fÄr palliativ vÄrd i hemmet Àr bÄde givande och utmanande. Hemmet har uttryckts som en betydelsefull plats att vÄrdas i. Möjligheten att vÄrdas i det egna hemma, innebÀr att de sjukas sjÀlvbestÀmmande kan respekteras. Detta stÀller krav pÄ de anhöriga och de tar ett stort ansvar. DÀrför Àr det viktigt att de kÀnner sig sedda och fÄr de stöd de Àr i behov av.

Storleken pÄ barngrupperna vÀcker debatt i media. Vi har funderat pÄ hur antalet barn i barngrupperna förÀndrats över tid och vi har frÄgat oss hur omsorgen pÄverkas av den utveckling som sker. Begreppet omsorg finns i lÀroplanen utan att det förklaras och lÀmnar dÀrmed tolkningsfrihet för de som lÀser den. Omsorg Àr viktigt att lyfta fram eftersom det handlar om barnens vÀlbefinnande. Syftet med vÄrt examensarbete var att ta del av nÄgra förskollÀrares syn pÄ omsorgen och de stora barngrupperna samt hur de arbetar med omsorg.

Uppsatsen undersöker hur samtal om omsorg och lÀrande fördelas under förskolans hÀmtningssituation. Syftet Àr att analysera hur det kan förstÄs konstruera barn och barndom. LÀrande och omsorg ses som separerade begrepp för att synliggöra omsorg i en övrigt dominant diskurs om lÀrande. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr socialkonstruktivistisk och delvis kopplad till barndomsforskning. För att uppnÄ syftet har hÀmtningar observerats pÄ tvÄ kommunala förskolor under fyra eftermiddagar i Stockholm under mars-april 2013.

HemsjukvÄrdens utbyggnad har ökat möjligheterna för svÄrt sjuka mÀnniskor att fÄ en god och sÀker vÄrd och Àven en vÀrdig död i det egna hemmet. Syftet med denna studie var att belysa nÀrstÄendes upplevelser av att vÄrda en familjemedlem palliativt i det egna hemmet. Metoden i denna studie var en litteraturstudie som gjordes av nio artiklar. Dessa analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehÄllsanalys (2004). Resultatet visade att det kÀrleksfulla löftet, om att fÄ vÄrdas i hemmet, gavs till den sjuke i ett tidigt skede och oftast pÄ sjukhus.